It's not me, it's you
min hud har gett upp och faller av.
nu lät det väldigt dramatiskt, men som många vet så bor det en liten drama queen även i mig.
huden i ansiktet är som den är. känslig, och jävligt blandad. idag är den tydligen torr, för när jag hade vatten på den alldeles nyss för att få känna mig lite fräsch, så blev den helt sjukt jobbig. ett tjockt lager facecream senare så kan faktiskt jag både le och höja på ögonbrynen igen. händerna och nagelbanden gav upp nu på eftermiddagen efter att jag diskat flera hundra gafflar, knivar och skedar (stora OCH små). anna vet vad jag pratar om. fyfan vad tråkigt det var. anyway. nu är även de (händerna alltså) insmorda såpass att ringarna inte riktigt vill sitta still, utan helst snurrar när jag skriver på tangentbordet.
det är roligt nästan jämt.
jag är sjukt sugen på att färga håret. något som ska få hända inom de närmsta två veckorna.
jag vill ha pengar. 
låångt mörkt hår och tjock snelugg. mars 09.
well that was then.
adjöss
