No time for us

Oh hjälp. har nu sett broder daniel forever för andra gången. inte hjälpte det att man visste när det skulle bli sorgligt, klumpen i halsen infann sig på precis samma ställen som förra gången.

värst/jobbigast/finast tycker jag iaf är när henrik berättar om drömmen han haft om anders. "du, min bäste vän". kan inte ens försöka förstå hur jobbigt det måste vara när en av ens närmsta tar livet av sig. bara fruktansvärt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0