the high road
okej vänner och obekanta, jag måste ha ett grönt läppstift!
är förövrigt helt sjukt inspirerad just nu. är sugen på att klippa i mitt hår med kökssaxen, bara för att få något att hända. kan hända att jag gör det efter att jag skrivit klart detta inlägg.
så, varför all denna inspo? jag har kurerat huvudvärk genom att nöta svtplay, rebecca&fiona. efter att ha läst deras blogg sporadiskt och i flera år haft små små embryon till dj-drömmar ligga och gnaga längst in i mitt medvetande blev jag nu så galet sugen på att göra något kreativt.
lyssnar på bombay bicycle club. nån spellista jag importerade någonstans ifrån inte är den min iaf. tänkte att det vore ett bra sätt att få in lite ny musik i vardagen. dock ter den sig aningen för mjuk för min smak. pop ska vara rejäl, hårt, taktfast, gärna lite.. ja jag tänker faktiskt använda ordet tyngre. mjukpop är inget jag fastnar för på samma sätt. saknas ofta denna edge som gör att jag är hooked. krunis är väl enda undantaget, men det bara för att jag vet att han kan.
jag vill till stockholm, till beyond retro. jag vill ha nya skor, sådana som får folk att titta. jag vill få folk att vända sig om när de möter mig. men mkt viktigt: de ska tänka "oj kunde man göra sådär", "wow" eller "aha", inte "ojdå" "usch", eller "men herregud, lilla vän så du ser ut".
jag älskar yta. det gör jag verkligen. missförstå mig dock rätt. jag älskar att man kan mixtra med sin yta för att visa sitt inre.
skulle gärna förklara mera, men mina ögonen sliter sig hela tiden från skärmen, mot saxen.....
adjö
nu har jag klippt. räds icke, tog bara bort kluvna toppar. ojämnt som fan är det nu, men lite coolt. syns knappt om man inte tittar noga och det gör inte folk, tro mig.
nu ska jag nog göra sallad. bli bra söndagmiddag.
