I shed no tears for broken me

Måste jobba hårt för att pressa bort stressen just nu. Borde göra mera, göra bättre. Har snart läst klart. Lämnar en halvläst avhandling. Tänker att jag kan läsa in den lite sen om den dyker upp på någon tentafråga. Borde nog börja med avhandlingsrecensionerna, men så fort jag tänker att jag nog borde så går det tungt att andas. Jag orkar bara inte! Har pluggat som en idiot i en dryg vecka nu och vill egentligen bara ha lov. det är ett piss att lov inte existerar på universitetet. Den lilla julledighet jag nu kommer ha, vid sidan av jobb (som jag fick mer idag btw) och plugg, är fylld av sociala måsten. Roliga såklart, men jag undrar när jag ska få bara.. existera.. inte göra någonting. hatar att flänga runt. ska bli skönt att bara vara ute på landet så mkt det verkligen bara går. regain some strength. tove känner likadant just nu. vi sitter som två destruktiva varelser i varsitt soffhörn och vill bara hem. hon har det dock värre än jag.
 
Nej. Jag vill inte plugga egentligen. Det känner jag ju. Det märker jag om inte annat i mötet med mina studiekompisar. Jag passar inte in. Jag är inte driven. Jag gör det jag måste, annars skiter jag i det rätt så jävla hårt faktiskt. Jag vill inte gå master, jag vill inte forska eller doktorera. jag har inga ambitioner direkt, vilket skrämmer mig.
 
Jag vill ha pengar, ett väl fungerande socialt liv, en sysselsättning som åtminstone varannan dag hjälper mig ur sängen om morgonen. allt det andra är jag trött på. utled faktiskt.
 
en vecka till julafton nu. fortfarande inte klar med vare sig packning eller julklappar. kuuuk.
 
idag har jag haft körkort i fyra år. det är alltså fyra år sedan jag gick på gymnasiet. kräks lite vid tanken.
 
Why amuse yourself in such way
No don’t insist I’m already hurt
 
adjö
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0