a fear of slowly dying

knappt 17 år, stora öron och inga ögonbryn. Lite har förändrats.
 
rubriken snodd från erikas senaste inlägg. Abba. Jag älskade det bandet när jag var nio. helt sjukt vad jag nördade! varje lördag tittade jag på dokumentären "abba 25 år". kan den fortfarande i stort sett utantill. mamma spelade över sina vinyler på kassettband, så att jag kunde lyssna på dem överallt. jag och karin uppträdde till waterloo på skolmusiken.
 
good times!
 
 
snart är det skorna på och mot skolan. tror att det blivit plusgrader nu i alla fall. skönt. måste ner till tvättstugan också. åhHHH. och foundationen tog tvärslut nyss. det är hårda tider.
 
haha,
 
adjö

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0