inga faror

Idag tänker jag på några av de bästa jag vet. På hur orättvist det är och på hur maktlös människan är inför det som är större.
 
Ibland mår jag illa när jag tänker på hur jag låter småsaker växa till problem. Hur jag kan vara orolig och rädd. Hur jag kan låta min himmel få moln av mycket skola eller ett ömmande hjärta. Livet är för kort för det. 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0