holding on to nothing

Avlider.
 
 
 
På riktigt. Mitt psyke har tagit sommarlov i och med Parisresan och vill nu inte komma tillbaka ens för en liten stund och hjälpa mig skriva klart vad jag påbörjat. Inte många dagar kvar nu, men det är riktigt kämpigt. Hade känts mycket bättre om jag visste vad jag skulle göra, vad jag skulle skriva för att allt skulle bli bra. Nu har jag ingen aning om vart jag är på väg rent analytiskt. Än mindre vet jag vad jag vill förmedla för "kunskapsbidrag till den aktuella antropologin inom detta ämne". 
 
HJÄLP
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0