Just waiting for, someone to prove me wrong.

När jag vaknade av julias sms klockan nio och satte mig upp i soffan kändes det som att någon hade skjutit mig i huvet och sedan smetat ut det med foten över hela gatan. en sjuk huvudvärk och ögon som var så ömma och små att de knappt gick att hitta i ansiktet på mig. gick med susanna och hämtade cissis hemnyckel och satt sen där ett tag och vaknade. julia kom och kvällen/natten pratades igenom. necessary!

Långsamt springer livet förbi, utan motstånd
Plötsligt händer det inte igen
Och du är ensam
Ingenting du planerade
Något smög sig på
Och slog ett tyst grepp om dig

Har lyssnat på vapnet idag (läs: när jag var svintrött i bilen. alltså talar vi inte om nåt pretentiöst musiklyssnande!). kom på att jag inte gjort det på länge och fick liksom vårkänslor. mindes tider när julia bodde i tvåa, när man gick i skolan, när kvällarna blev ljusare istället för mörkare, festade en hel del, och när man titt som tätt åkte ner i gruvan. saknar den här våren nåt helt sjukt. kom även på hur länge det hållit på nu. jag skojar inte när jag säger att det om två veckor var ett halvår sedan! ett helt jävla halvår!

oh, screw it.

vilket år som helst ska jag städa upp omkring mig.
känner mig fruktansvärt svag efter min reaktion igår. skulle kunna säga något i stil med förlåt. vill ju inte flytta över saker på nån annan. å andra sidan så nej. det kommer aldrig hända.

go and fish.

(ajuste. midnight var grymma!)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0