Är det någon här som ser

Förkylningen Erika och Frida sugit på så länge har nu golvat även mig. Känns sådär va. Ska överdosera ingefära för att göra mitt yttersta för att vinna lite fräschhet till torsdag, för nu finnes den icke nära kan erkännas!
 
På plats i skolan kl 9 imorse. Gav upp och cyklade hem kl 14. Snor och hosta i kombination med bibliotek gjorde mig till en såndär jag hatar: En snörvlis på bibbla. Lunchade med challe istället och ska nu skicka in utkast till min handledare. Nya tag imorgon! Heja heja!
 
Har inte skrivit på ett tag nu ser jag. Konstigt, med tanke på att allt jag gjort i princip har varit att sitta på engelska parken och pluggat. sällan är jag väl så aktiv i cyberspace som just då. Ack väl. I helgen var jag coh Fritte och hälsade på Erika i Skinnskatteberg. Där bjöds in till vårfest, så det var bara att på med klänning och klackar och ta tempen på skogsmästarnas uteliv. Enligt Erika var det en ovanligt städat tillställning för att vara deras. Har hört värre berättelser. Jag tyckte det var riktigt kul! Träffa nytt folk och få roadtrippa lite genom västmanland. 
 
Nu är fritte och bleker tänderna. Jag hoppas att det blir som när Ross gör det i vänner. Eller nej det gör jag inte, men det vore faktiskt liite kul om hon kom med med käften full av sockerbitsvita gaddar!
 
Vill sova, men snoret vill inte låta mig. As.
 
 
Adjö

a secret, can you keep it

Måndag då alltså. Har ännu inte gjort så mkt som en titt åt uppsatsen idag. Har haft handledarmöte över skype och konstaterat att professorernas arbetsrum på campus gotland ser ungefär exakt likadana ut som de på engelska parken. Kunde inte sluta titta på hennes gulliga kaffekanna som skymtade i bakgrunden dock. Hoppas att hon inte märkte det. Allt gick hur som helst bra och hon gav bra råd. Tänkte att jag kan ta det liite soft idag, om jag hårdkör imorgon, så det får bli.
 
Halv fem är det fika med Oda i Salala. Long time no see! Hon har dessutom flyttat tillbaka till Sala. Inte permanent då, men över sommaren. Kul grej!
 
På fredag är det tre veckor tills uppsatsen ska vara i stort sett klar. En INTE så spexig tanke vill jag lova! Men men. Efter den dagen kommer ytterligare två veckor jag kan knappa på den ifall det skulle vara kaos. Så här has ingen panik. Inte än. 
 
 
Det här med att inget ställe man uppehåller sig på har nagellacksremover... /mvh hon med skrapade naglar.
 
 
Adjö

that look you give that guy

Har än så länge skrivit typ 400 ord idag. Inte asbra. Har ävl å andra sidan pluggat effektivt i ca tjugo minuter. Så jag får skylla mig själv.
 
Internet är en outtömlig källa till prokrastinering, det ska gudarna veta! 
 
Jag och Frida är från och med imorse anmälda till skogsmästarskolans vårfest den 25 april. HJÄLP. Nu ska det bara hittas en bra klänning som passar för sittning. Gärna med tillhörande pansarunderställ...
 
hrmp.
 
Väntar otåligt på Michelle. Är rädd för att det är ca en timmes väntande kvar innan jag får ta kaffebreak. Kanske ska make the most of it då. 
 
En uppsats skriver fan inte sig själv alltså. Det är ett som är säkert.
 
 
Förövrigt. Har man inte sett serien the Jinx så SKA man. Den har hållt mig och Frippe på sträckbänken två kvällar i rad nu. Igår somnade hon ifrån mig och lämnade mig naked and exposed i min soffa. Rädd och jävlig var jag också. Nu har vi bara två delar kvar (om man inte räknar med den halv avsnittet jag måste se om pga lusig tittkompanjon) så ikväll blir det spännande värre. KUL!
 
 
Adjö
 
 
 
 

cry like you mean it

Här sitter jag och är sådär ineffektiv som bara jag kan vara. Lyssnar på intervjuer och har gjort större delen av dagen, med paus för Mad men-titt och surf efter snygga skor. Och så en hel del chattande då också förstås. Med hörlurarnas hjälp klämde jag fast hästsvansen till en lugg. Lugg är snyggt, speciellt i mitt sotra face som annars mest blir en massa blek hud. Men jag orkar inte ha hår i ansiktet hela tiden. Direkt knäckande. 
 
 
Imorgon har jag sista intervjun. Iaf har jag tänkt att det ska få bli sista. sedan stationerar jag mig i uppsala och skriver. ser inte fram emot det direkt mycket. iaf inte första delen av uppsatsen. den är alltid jobbigast att få begriplig och konkret. uh.
 
dålig sömn inatt på grund av krångel med folk som inte kan bete sig som folk. blir så trött på direkta lögner och elakheter. Nu ska det nog vara lugnt i fortsättningen hoppas jag. låt oss vara vuxna tillsammans.
 
Mamma har seriösa problem med smartphonemissbruk. Hon kom nyss ut från toa (!!!?) med den klistrad mot handflatan och näsan (jag skojar inte) en decimeter från skärmen. När jag chockat frågade om hon hade haft den med därinne pekar hon mot badrumsdörren och säger glatt att "det är bättre mottagning där inne!". Nu ligger hon i soffan och kollar på jordskott på den. utan hörlurar. det är sämre mottagning där också så när det buffrar börjar hon svära och gnälla. suck. hoppas att avsnittet är slut snart...
 
 
adjö

din politiskt korrekta godhet

Mycket har hänt sedan sist och just nu är jag trots ett stundande uppsatsskrivande förvånansvärt at peace med min situation.
 
Vi var i Prag i dagarna fyra. Skärtorsdag till Påskdag. Det var fantastiskt, som alltid med de där tre brudarna. Staden var oändligt vacker och i behändig storlek. Inte lika kaosstor som Paris eller London, utan centrum var inte värre än att man kunde använda fötterna. Det enda som kändes begränsande var språket, att inte kunna säga ens hej, hejdå eller tack på det inhemska språket. Att inte kunna förstå vad som stod på skyltar och liknande. Har aldrig varit med om det förut förutom i Addis Abeba och då var i vi ändå bara på flygplatsen. 
 
Hur som helst. Maten var fantastisk, vädret höll sig i skinnet den allra största delen av vistelsen, ölen var god, hostelet var en dröm, flickorna var glada!
 
 
Idag befinner jag mig ute på landet. Har varit på en intervju och ska snart iväg på en till. Den sista har jag inbokat på torsdag kväll, sedan är jag nöjd. Sedan ska jag skriva och försöka göra dessa människors uppelvelser rättvisa. Det är det som känns tuffast just nu faktiskt. Att det oundvikligen blir så mycket mer än ett skolarbete. Att det kommer att handla om att förvalta en berättelse som kommer från någons inre. En berättelse om något som gjort ont och som jag nu håller i mina händer och måste förvalta på ett bra sätt. Den här uppsatsen är inget jag känner att jag skulle kunna vaska för att gå all in på valborg, eller inte lägga mitt yttersta på för att jag är bakis/trött/stressad eller liknande. Det är måste bli bra. Det måste göra andra nöjda, inte bara handledare och examinator. 
 
 
De ringde just från det andra stället jag sökte jobb på i förra veckan. De ville att jag skulle jobba där. Lika roligt som det kär att få känna sig populär, lika jobbigt är det att tacka nej till ett arbetstillfälle. Bra att veta dock att jag har eftertraktad kompetens inom posten. Att jag kan sånt om man inte bryr sig om att lära folk längre, men som ändå behövs. Det gör att jag kan känna mig lite lugnare vad gäller tiden efter examen. Om två platser i uppis behöver vikarie kanske de kan dela på mig och så får jag jobba timmar på båda ställena? Vore ju guld!
 
 
Den som lever får se
 
 
Vill hem till Uppis. Fredag förmiddag, heja heja!
 
 
Adjö

RSS 2.0