she ain't no human being
Idag har jag läst i min punkbok (as usual, och ja det tar en smärre evighet för mig att läsa ut en bok) och kom idag till årsskiftet 78-79. många vet nog vad som hände då. hela den tragiska grejen kring sid och nancy. sid vicious är en person som jag tycker så otroligt synd om. inte blev det bättre när man får en närmre inblick i vad som faktiskt hände. det finns så otroligt mycket tragik i hans liv.
tycker även synd om tjejen som var tvungen att sitta en hel dag brevid sin kompis(sids) lik bara för att passa telefonen när alla journalister ringde (det tog en evighet för rättsmedicin att komma dit, samt att man inte fick flytta kroppen). sånt som kunde hända på den tiden det inte fanns mobiler. stod telefonen brevid sängen, ja då var det bara att sitta på golvet brevid den med ansiktet i höjd med en död killes kropp och ta samtalen. tack gud för mobiltelefonen! skulle kanske dock vara en bra grej för mig för att få bort min telefonskräck. jag menar i den situationen är nog telefonen ens minsta bekymmer..
heroin är dåliga grejer.
nu ska jag äta
adjöss
tycker även synd om tjejen som var tvungen att sitta en hel dag brevid sin kompis(sids) lik bara för att passa telefonen när alla journalister ringde (det tog en evighet för rättsmedicin att komma dit, samt att man inte fick flytta kroppen). sånt som kunde hända på den tiden det inte fanns mobiler. stod telefonen brevid sängen, ja då var det bara att sitta på golvet brevid den med ansiktet i höjd med en död killes kropp och ta samtalen. tack gud för mobiltelefonen! skulle kanske dock vara en bra grej för mig för att få bort min telefonskräck. jag menar i den situationen är nog telefonen ens minsta bekymmer..
heroin är dåliga grejer.
nu ska jag äta
adjöss
Kommentarer
Trackback
