No time for us

sitter återigen hos sara. vinet och ölen har försvunnit ur mitt blod. åtminstone så pass att jag inte längre känner av det i huvet. skönt. ingen betongkepa imorgon. alltid något!

här är det mörkt. lägenhetsinnehaverskan släckte just ljuset i protest mot mitt late night-dataknappande. sminket är borta, linserna uttagna, tänderna borstade. ett märke i pannan där flätan satt. tröjan som oturligt nog fick en massa öl på sig från oväntat håll. jag luktar någon annans parfym. nåt sött, sliskigt som inte är jag. en annan tjej som tydligen inte har någon smak.

äckligt.

har aldrig känt mig så ovälkommen på hotellet. vet inte om det var avsaknaden av alkohol eller vad som gjorde att paranoian tog överhanden. bara ett argt utbrott. ett handslag senare var det okej. tänk om alla fungerade så..

en vacker dag ska jag inte låta saker "get to me" lika lätt som de gör nu.

idag var ingen vacker dag.

imorgon blir förhoppningsvis vackrare. startar med en fika med Julia.

godnatt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0