charmless man
Lyssnar på Blur och undrar vart min familj tagit vägen. likt andar hör jag dem runtom i huset, men jag har inte sett till dem på länge.
nu kom gry upphoppandes på tangentbordet. skräcken är att hon ska göra random-ads på facebook åt mig när jag tittar bort. att inaktivera styrplattan när hon är i närheten är en bra grej, även fast det är ungefär som att steloperera sig i nacken.. man förlorar en hel del funktion om man säger så.
när jag är ledig blir jag världens lataste.
har kommit till en insikt idag: jag skulle kunna leva på rostat bröd en längre tid. först och främst är konsistensen helt amazing. dessutom är variationmöjligheterna oändliga: ost, marmelad av olika slag, honung, räkor, eller varför inte allt på en och samma gång? (obs! för allt i världen INTE räkor och marmelad). hur gott som helst. nu kan man ju då fråga sig varför jag aldrig har det hemma? för att jag späker mig, skulle man kunna säga. övar mig att laga annan mat istället för att falla för frestelsen gång på gång. när jag är hemma här är det dock no limits!
jag gillar inte det faktum att det är typ knädjup snö här (nåja, ankeldjup då). gillar heller inte det faktum att jag har noll komma noll, nada, nohooothing inbokat i mitt livsschema. en annan grej jag inte gillar är att spotify inte vill spela låtarna efter varann utan att man måste trycka på play varje gång. en ven i ögat brister varje gång jag får ett i-landsproblem som detta.
nu ska jag ropa högt och hjärtskärande på erika så att hon kommer och håller mig sällskap. om hon är ovillig kan jag eventuellt köra med ett fult trick, såsom "OMG erika kom och kolla det är om broder daniel på tv!!" för att sedan när hon kommer i hundra knutar säga att "aw du missade precis, synd, sätt dig här, de kanske kommer tillbaka". broder daniel kan bytas ut mot i princip vad som helst hon tycker är nice, skrev det mest för att jag inte kom på nåt bättre just nu på rak arm.
ikväll är det PSL på festival. ett asbra program.
adjö
nu kom gry upphoppandes på tangentbordet. skräcken är att hon ska göra random-ads på facebook åt mig när jag tittar bort. att inaktivera styrplattan när hon är i närheten är en bra grej, även fast det är ungefär som att steloperera sig i nacken.. man förlorar en hel del funktion om man säger så.
när jag är ledig blir jag världens lataste.
har kommit till en insikt idag: jag skulle kunna leva på rostat bröd en längre tid. först och främst är konsistensen helt amazing. dessutom är variationmöjligheterna oändliga: ost, marmelad av olika slag, honung, räkor, eller varför inte allt på en och samma gång? (obs! för allt i världen INTE räkor och marmelad). hur gott som helst. nu kan man ju då fråga sig varför jag aldrig har det hemma? för att jag späker mig, skulle man kunna säga. övar mig att laga annan mat istället för att falla för frestelsen gång på gång. när jag är hemma här är det dock no limits!
jag gillar inte det faktum att det är typ knädjup snö här (nåja, ankeldjup då). gillar heller inte det faktum att jag har noll komma noll, nada, nohooothing inbokat i mitt livsschema. en annan grej jag inte gillar är att spotify inte vill spela låtarna efter varann utan att man måste trycka på play varje gång. en ven i ögat brister varje gång jag får ett i-landsproblem som detta.
nu ska jag ropa högt och hjärtskärande på erika så att hon kommer och håller mig sällskap. om hon är ovillig kan jag eventuellt köra med ett fult trick, såsom "OMG erika kom och kolla det är om broder daniel på tv!!" för att sedan när hon kommer i hundra knutar säga att "aw du missade precis, synd, sätt dig här, de kanske kommer tillbaka". broder daniel kan bytas ut mot i princip vad som helst hon tycker är nice, skrev det mest för att jag inte kom på nåt bättre just nu på rak arm.
ikväll är det PSL på festival. ett asbra program.
adjö
Kommentarer
Trackback
