trouble in my head
jobb! idag och imorgon so far, men kan hända att det blir mer. drygt, men skönt som fan.
En flicka i göteborg blev knivskuren.. i skolan. usch. ens eget liv ter sig med ens så lugn och lame. lame på ett bra sätt. MEN även här finns vardagsedge! gårdagskvällen, till exempel, kommer gå till historien som en av de konstigare hittills.
här kommer en sammanfattning:
Jag och Oda sitter och degar framför SATC. Olle ringer från Vås och har missat tåget. Vi erbjuder oss att åka och hämta honom. Vi pausar tvn och drar på oss kläderna, tänker att vi är tillbaka om typ en timme.
ah eller hur.
Väl i Vås åker vi på cityringen mot stationen och har bara några rödljus kvar innan vi är framme och kan hämta upp honom. Oda ringer och säger att vi typ är framme så att han kan gå ut. Några sekunder efter att hon lagt på går kopplingen sönder på bilen. Snap, säger det och bilen går inte att växla och eftersom man inte kan bromsa utan att trycka ner kopplingen så får vi motorstopp x antal ggr. jag panikar lite, men oda lyckas mosa i ettan, så vi kan hålla oss vid liv ett litet tag iaf. vi lyckas (genom att köra mot rött multipal times) svänga höger upp mot skrapan och ställer bilen vid sidan av vägen. awkward 2.0. olle kommer och vi slår ihjäl lite tid medan snälla, bästa pappa kommer med bogserlina. efter att ha hängt på sushihak och gonat i lobbyn på filmstaden ett tag börjar vi the ride of shame ut ur västerås. dryga tre timmar senare kommer vi hem till landet, där pappa ställer bilen och kör in oss till sala igen. halv elva var olle o oda hemma, jag några minuter senare.
till detta hör oxå att bogserlinan gick av strax utanför skultuna, så att pappa fick laga den. he did a HELL of a job igår alltså!
där och då var jag as neurotic as a girl can get. såhär i efterhand ler jag mest och kan dra slutsatsen att pappa är bäst, att oda och olle är kul sällskap i en mörk, trasig bil och att man ALDRIG kan förutse hur en dag ska sluta när man vaknar på morgonen.
nu ska jag chilla några minuter, diska och röja köket och sen ta cyklen (ångest) bort till tidigare nämnda och kolla på filip och fredrik.
adjö då
En flicka i göteborg blev knivskuren.. i skolan. usch. ens eget liv ter sig med ens så lugn och lame. lame på ett bra sätt. MEN även här finns vardagsedge! gårdagskvällen, till exempel, kommer gå till historien som en av de konstigare hittills.
här kommer en sammanfattning:
Jag och Oda sitter och degar framför SATC. Olle ringer från Vås och har missat tåget. Vi erbjuder oss att åka och hämta honom. Vi pausar tvn och drar på oss kläderna, tänker att vi är tillbaka om typ en timme.
ah eller hur.
Väl i Vås åker vi på cityringen mot stationen och har bara några rödljus kvar innan vi är framme och kan hämta upp honom. Oda ringer och säger att vi typ är framme så att han kan gå ut. Några sekunder efter att hon lagt på går kopplingen sönder på bilen. Snap, säger det och bilen går inte att växla och eftersom man inte kan bromsa utan att trycka ner kopplingen så får vi motorstopp x antal ggr. jag panikar lite, men oda lyckas mosa i ettan, så vi kan hålla oss vid liv ett litet tag iaf. vi lyckas (genom att köra mot rött multipal times) svänga höger upp mot skrapan och ställer bilen vid sidan av vägen. awkward 2.0. olle kommer och vi slår ihjäl lite tid medan snälla, bästa pappa kommer med bogserlina. efter att ha hängt på sushihak och gonat i lobbyn på filmstaden ett tag börjar vi the ride of shame ut ur västerås. dryga tre timmar senare kommer vi hem till landet, där pappa ställer bilen och kör in oss till sala igen. halv elva var olle o oda hemma, jag några minuter senare.
till detta hör oxå att bogserlinan gick av strax utanför skultuna, så att pappa fick laga den. he did a HELL of a job igår alltså!
där och då var jag as neurotic as a girl can get. såhär i efterhand ler jag mest och kan dra slutsatsen att pappa är bäst, att oda och olle är kul sällskap i en mörk, trasig bil och att man ALDRIG kan förutse hur en dag ska sluta när man vaknar på morgonen.
nu ska jag chilla några minuter, diska och röja köket och sen ta cyklen (ångest) bort till tidigare nämnda och kolla på filip och fredrik.
adjö då
Kommentarer
Trackback
