Geoffery

Ny vecka, nya möjligheter. Efter en jättebra helg gjorde det liksom ingenting att det blev måndag. Inser att jag just nu lever i vad jag kommer se tillbaka som en av de bästa tiderna i mitt liv so far. Det enda som känns segt är att det nog kommer gå fort. Det brukar kunna göra det.

 

Jag och Frida var ute och sprang i eftermiddags. Samma runda, ungefär samtidigt, men inte tillsammans. Weird kan tyckas, men jag gillar att springa själv och jag tror att hon gör detsamma.

 

Oda skulle komma imorgon, men hon har blivit förkyld stackarn. Hatar när det händer och är evigt tacksam att åter vara tillbaks på banan efter min senaste drabbning med snoret. 

 

Hittade en bild i arkivet. Den föreställer min mor. Folk säger att vi är lika och trots att jag inte alltid ser det är jag benägen att hålla med.

 

Jag älskar hur ljust det är ute nu. Det lurar mig lite dock. När jag i fredags efter en spontan sväng till ög för "after school" med Anton och vänner rörde mig hemåt i niotiden på kvällen kändes det som att klockan fortfarande var eftermiddag. Snart är det sommar. Åh!

 

Adieu